Guide till tankekartor: Så gör du en tankekarta

Vad är en tankekarta

En tankekarta är en fritt flödande beskrivning av tankar som förgrenar sig från ett centralt koncept. Diagrammets visuella organisering främjar brainstorming av idéer, effektivt antecknande, starkare minnesretention och effektfulla presentationer. Tankekartor kan variera från enkla till komplexa och kan antingen ritas för hand eller på datorn. Beroende på syfte och tid kan tankekartan innehålla konstnärliga, ändamålsenliga element som bilder, teckningar, böjda linjer med varierande tjocklek och flera färger.

För användningsområden som anteckningar i realtid eller brainstorming kan den snabbt och enkelt visa hur idéer, ofta uttryckta i bara ett till tre ord, strålar ut från ett centralt tema. En plattform som Lucidchart gör että detta sker intuitivt, med objekt som automatiskt ändrar storlek och omorganiseras. Med mer tid kan diagrammet bli mer konstnärligt och kraftfullt i sin effekt. Det kan till och med bli konst. Andra termer för tankekartor är idékartor, spraydiagram och radialträd.

Skapa en tankekarta för att organisera dina tankar, generera nya idéer och förbättra din kreativitet. Den här guiden visar hur du skapar en fantastisk tankekarta som uppfyller alla dina behov. Du kan också kolla in vår AI-mall för tankekartor för att hjälpa dig att komma igång.

Bestäm först det huvudsakliga syftet med din tankekarta och skriv ner det. Eftersom tankekartor börjar inifrån och expanderar utåt blir din centrala idé diagrammets kärnämne. Ditt huvudkoncept kan vara:

• Ett problem du försöker arbeta dig igenom
• Projektet du brainstormar om
• Ett svårt koncept som du försöker lära dig

Låt oss säga att du ska skriva en uppsats om Benjamin Franklin. I det här fallet skulle Benjamin Franklin vara huvudkonceptet eftersom han är uppsatsens fokus.

2. Lägg till grenar till huvudkonceptet

Flera studier han visat att tankekartor kan främja bättre retention av idéer och relationer tack vare diagrammens visuella inverkan. Tony Buzan menar att retentionen ökar ytterligare genom intressant användning av bilder, böjda linjer, ändamålsenliga färger och få ord. Här är ett urval av studierna:

• I en användarstudie från 2005 av Glennis Edge Cunningham rapporterade 80 procent av biologistudenterna på gymnasienivå i studien om bättre inlärning genom användning av tankekartor.
• I en studie från 2002 av Paul Farrand, Fearzana Hussain och Enid Hennessy visade läkarstudenter på andra och tredje året förbättrad retention av materialet, även om effektiviteten berodde på studenternas föredragna metoder för anteckningar.
• I en studie från 2006 av A.V. D’Antoni och G.P. Zipp visade kiropraktorstudenter ökad inlärning.

I annan forskning rörande tankekartor:

• År 2011 rapporterade Joeran Beel och Stefan Langer om innehållet i tankekartor. De fann att de flesta användare bara hade skapat ett fåtal kartor (i genomsnitt 2,7), det genomsnittliga antalet noder var litet (31) och den genomsnittliga noden innehöll tre ord.
• Claudine Brucks och Christoph Schommer publicerade en studie 2008 om automatiskt skapande av tankekartor från fulltext. T. Rothenberger och kollegor publicerade en liknande rapport samma år.

Den brittiske författaren och tv-personligheten Tony Buzan gjorde termen ”mind map” (tankekarta) populär på 1970-talet i sin tv-serie på BBC, Use Your Head, och i sina böcker, som till exempel Modern Mind Mapping for Smarter Thinking. Konceptet med att visuellt kartlägga idéer sträcker sig dock mycket längre tillbaka i tiden.

Porfyrios från Tyros, en filosof från 200-talet i Grekland och Rom, tillskrivs att ha kartlagt Aristoteles Kategorier visuellt. Hans uppfinning, det porfyriska trädet, innehöll inte illustrationer, men andra tänkare lade till sådana senare. På 1200-talet använde filosofen Ramon Llull också denna typ av diagram, inklusive ett illustrerat porfyriskt träd.

Många kända tänkare och innovatörer genom historien har varit kända för sina organiska, kurviga anteckningar, ofta med teckningar och klotter. Bland dessa finns Leonardo da Vinci, Michelangelo, Albert Einstein, Marie Curie, Thomas Edison och Mark Twain.

På 1950-talet introducerades det semantiska nätverket, en teori om hur människor lär sig och de semantiska relationerna mellan koncept. På 1960-talet vidareutvecklades teorin av Allan M. Collins och M. Ross Quillian. På 1970-talet utvecklade inlärningsexperter konceptkartor, som har en radial struktur men inte är organiserade kring ett centralt koncept som tankekartor är. Samtidigt har Buzan sagt att hans metod med tankekartor inspirerades av Alfred Korzybskis allmänna semantik, som gjordes populär av science fiction-författare som Robert A. Heinlein och A.E. van Vogt. Buzan han sagt att människor ofta tar till sig information på ett icke-linjärt sätt, inte alltid från vänster till höger och uppifrån och ned, och tankekartor är utformade för att dra nytta av det.

Relaterade koncept till tankekartor inkluderar:

• Sunburst-diagram: Ett cirkeldiagram i flera nivåer, även kallat ringdiagram.
• Spindeldiagram: En förlängning av Venn-diagram och Euler-diagram. Ett spindeldiagram lägger till punkter till dessa, och när de fogas samman bildar de en spindelform.
• Mnemoteknik: Ett minnesverktyg för att förbättra inlärningen. Mnemotekniker tar sig många uttryck, såsom akronymer, visuella ledtrådar och ljud.
• UML-diagram (Unified Modeling Language): Ett diagram som används för att visualisera systemdesign inom programvaruteknik.

• Inom utbildning, affärsverksamhet, datavetenskap eller i princip vilket område som helst: Tankekartor är så mångsidiga och lätta att skapa att de används flitigt inom utbildning, affärsvärlden, datavetenskap och andra områden.
• Brainstorming: Tankekartor är idealiska för att brainstorma idéer kring ett koncept. Det fokuserar tänkandet, ger upphov till andra tankar och visar hur de förhåller sig till varandra. Individer eller team kan använda det för att släppa lös kreativiteten och samtidigt hålla sig på rätt spår.
• Anteckningar: Studenter eller yrkesverksamma kan rita tankekartor för att fånga och organisera idéer från en föreläsning, presentation, möte eller brainstormingsession. För mer detaljer kan du lägga till anteckningar utanför diagrammet med ett program som Lucidchart. Klicka bara på anteckningsikonen för att se dem.
• Studera och analysera: Studier har visat ökad minnesretention med tankekartor. Även om du inte började med en tankekarta kan du skapa en utifrån dina anteckningar för att bättre förstå och tolka materialet.
• Beslutsfattande: Kartläggning kan hjälpa till att tänka igenom de faktorer som är involverade för att komma fram till ett bra beslut.
• Presentera: Tankekartor kan presentera idéer med visuell kraft. De kan enkelt placeras i program som PowerPoint, Word, Excel med flera.
• Personlig utveckling: Tänk genom ett personligt mål eller ett karriärmål, lös ett problem eller föreställ dig din framtid genom att organisera dina idéer i en tankekarta.
• Kreativa projekt: Skissera en story, övervinn skrivkramp och öppna dig för nya idéer i alla kreativa strävanden.
• Planering: Planera ett evenemang, ett möte eller ett projekt med hjälp av tankekartor.
• Föregångare till andra typer av diagram: Tankekartor kan användas i de tidiga stadierna av ett projekt för att organisera och fokusera det. Senare kan data presenteras mer effektivt med andra typer av diagram, beroende på projektets syfte och karaktär.
• Konst: Människor har skapat vackra tankekartor som konstverk, som dessa färska exempel.