Vad är ett dataflödesdiagram?

När du skapar och optimerar system på din arbetsplats kan ett dataflödesdiagram (DFD) hjälpa dig att visualisera hur information rör sig, upptäcka ineffektivitet och samordna intressenter kring hur arbetet faktiskt utförs. Med rätt programvara för dataflödesdiagram är det enkelt att förstå hur data flödar genom system. 

I den här guiden hittar du all information du behöver om dataflödesdiagram, däribland definitioner, historik samt symboler och notation. Du får lära dig de olika nivåerna i ett DFD, skillnaden mellan ett logiskt och ett fysiskt DFD samt tips på hur du gör ett DFD.

Vad är ett dataflödesdiagram?

Ett dataflödesdiagram kartlägger informationsflödet i en process eller ett system. Diagrammet innehåller fördefinierade symboler som rektanglar, cirklar och pilar tillsammans med korta textetiketter som visar datainmatning, datautmatning, lagringspunkter för data samt vägarna mellan olika mål. 

Som alla bra diagram kan ett DFD ofta visuellt ”säga” saker som skulle vara svåra att förklara i ord, och de fungerar för både tekniska och icke-tekniska målgrupper – från programmerare till vd. Diagrammen kan sträcka sig från enkla, till och med handritade processöversikter till djupgående DFD med flera nivåer som gradvis fördjupar sig i hur data hanteras. 

Eftersom DFD synliggör systembeteende används de ofta som ett praktiskt verktyg för att identifiera var fel och flaskhalsar har sitt ursprung.

Dataflödesdiagrammets historia

Dataflödesdiagram blev populära i slutet av 1970-talet tack vare datorpionjärerna Ed Yourdon och Larry Constantine, som skrev boken Structured Design. Boken byggde på beräkningsmodellerna för ”grafer över dataflöden” framtagna av David Martin och Gerald Estrin. Både konceptet med strukturerad design och DFD-metoden fick ett brett genomslag inom programvaruteknik och olika affärsområden.

Tre andra experter som bidrog till utvecklingen inom DFD-metodiken var Tom DeMarco, Chris Gane och Trish Sarson. De samarbetade i olika konstellationer och blev de som främst definierade de symboler och den notation som används för dataflödesdiagram.

Symboler och notation som används i ett DFD

Det är en bra idé att bekanta sig med de olika symbolerna för dataflödesdiagram innan man börjar. Eftersom symbolerna varierar något mellan olika system är huvudsaken att du är tydlig och konsekvent när det gäller vilka former och vilken notation du använder när du kommunicerar och kollaborerar med andra.

Oavsett vilken konvention för DFD-regler eller -riktlinjer som används beskriver symbolerna de fyra komponenter som ingår i dataflödesdiagram:

1. Extern enhet

En extern enhet är ett system som skickar eller tar emot data och kommunicerar med det system som visas i diagrammet. Externa enheter är källorna till och målen för för den information som kommer in i eller lämnar systemet. Det kan handla om en utomstående organisation eller person, ett datorsystem eller ett affärssystem. Externa enheter kallas även avslutare, källor och mottagare eller aktörer. De ritas vanligtvis i kanten av diagrammet.

2. Process

Processer gör att data ändras och ett resultat produceras. En process kan vara att utföra beräkningar, sortera data baserat på logik eller styra dataflödet enligt vissa affärsregler. En kort etikett används för att beskriva en process (t.ex. ”Skicka in betalning”).

3. Datalager

Datalager är filer eller arkiv som innehåller information för senare användning (t.ex. en databastabell eller ett medlemsformulär). Varje datalager får en enkel etikett (t.ex. ”Beställningar”).

4. Dataflöde

Dataflödet beskriver den väg som data tar mellan externa enheter, processer och datalager. Det speglar gränssnittet mellan de olika komponenterna och visas med pilar, vanligtvis märkta med ett kort datanamn (t.ex. ”Faktureringsuppgifter”).

Regler och tips för DFD

För alla dataflödesdiagram finns det vissa regler att tänka på:

• Varje process ska ha minst en inmatning och en utmatning.

• Varje datalager ska ha minst ett ingående dataflöde och ett utgående dataflöde.

• Data som lagras i ett system måste genomgå en process.

• Alla processer i ett DFD leder till en annan process eller ett datalager.

DFD-nivåer och -lager: från kontextdiagram till pseudokod

Ett dataflödesdiagram kan gå in i allt finare detaljer genom att man använder nivåer och lager, och zoomar in på en viss del. DFD-nivåer numreras 0, 1 och 2 – ibland kan de även gå till nivå 3 eller ännu högre. Vilken detaljnivå som krävs beror på omfattningen av det som du försöker uppnå.

DFD Nivå 0 

Ett DFD på nivå 0 kallas även ett kontextdiagram. Det utgör en grundläggande översikt över hela det system eller den process som ska analyseras eller modelleras. Diagrammet är utformat för att ge en överblick och visar systemet som en enda process med hög abstraktionsnivå och dess relationer till externa enheter. Diagrammet ska enkelt kunna förstås av en bred publik, till exempel intressenter, affärsanalytiker, dataanalytiker och utvecklare.

DFD nivå 1

Ett DFD-diagram på nivå 1 ger en mer detaljerad uppdelning av diagrammets olika delar på kontextnivå. Diagrammet belyser systemets viktigaste funktioner.

DFD nivå 2 

Ett DFD på nivå 2 går sedan ett steg djupare in i de olika delarna av nivå 1. Det kan krävas mer text för att ge tillräckligt detaljerad information om systemets funktionalitet.

Det är möjligt att gå vidare till nivå 3, 4 och ännu längre, men det är ovanligt att man går längre än till nivå 3. Om man gör det kan det leda till en grad av komplexitet som gör det svårt att kommunicera, jämföra eller modellera på ett effektivt sätt.

Med DFD-lager kan kaskadnivåerna kapslas in direkt i diagrammet, vilket ger det ett renare utseende och gör att det enkelt går att djupdyka vid behov. Om ett DFD är tillräckligt detaljerat kan utvecklare och designers använda det för att skriva pseudokod, som är en kombination av engelska och kodspråk. Pseudokoden underlättar programmeringen av den faktiska programkoden.

Exempel på hur ett DFD kan användas

Dataflödesdiagram är användbara för att analysera eller modellera olika typer av system inom olika områden.

• DFD inom programvaruutveckling: Det var här som dataflödesdiagrammen huvudsakligen började användas på 1970-talet. Ett DFD kan ge den tekniska utvecklingen fokus genom analysarbete som förberedelse inför själva kodningen.

• DFD inom affärsanalys: Affärsanalytiker använder DFD för att analysera befintliga system och upptäcka ineffektivitet. Genom att dokumentera processerna i diagram kan man förtydliga steg som kanske annars missas eller inte helt förstås.

• DFD inom omstrukturering av affärsprocesser (BPR): BPR grundades på 1990-talet för att hjälpa organisationer att sänka driftskostnaderna, förbättra kundservicen och konkurrera bättre på marknaden. Ett DFD kan användas för att skapa en modell över ett bättre och mer effektivt dataflöde genom en affärsprocess. 

• DFD inom agil utveckling: Ett DFD kan användas för att visualisera och förstå affärskrav och tekniska krav samt för att planera kommande steg. Det kan vara ett enkelt men kraftfullt verktyg för kommunikation och samarbete när man vill ge snabb utveckling fokus.

• DFD inom systemstrukturer: Alla system eller processer kan analyseras med allt större detaljrikedom i syfte att förbättra dem, ur såväl ett tekniskt som ett icke-tekniskt perspektiv.

DFD och Unified Modeling Language (UML)

Ett DFD illustrerar hur data flödar genom ett system, medan UML är ett modellspråk som används inom objektorienterad programvarudesign för att ge en mer detaljerad vy. Ett DFD kan fortfarande vara en bra utgångspunkt, men utvecklare kan vända sig till klassdiagram, strukturdiagram eller andra UML-diagram för att få den exakthet som krävs när de faktiskt utvecklar systemet.

Logiska och fysiska DFD

Dataflödesdiagram kan delas upp i två kategorier: logiska och fysiska. I ett logiskt DFD visualiseras de dataflöden som är avgörande för att ett företag ska fungera. Diagrammet fokuserar på företaget och på den information som krävs – inte på hur systemet fungerar (eller är tänkt att fungera). Ett fysiskt DFD visar däremot hur systemet just nu är implementerat, eller hur det kommer att implementeras i framtiden. Exempel: I ett logiskt DFD är processerna affärsaktiviteter, medan de i ett fysiskt DFD är program och manuella rutiner.

Så gör du ett dataflödesdiagram

Du kan skapa ditt eget DFD online med Lucidchart. Använd våra DFD-exempel och vår specialanpassade notation för att visuellt framställa flödet av information genom ditt system. Vårt verktyg för dataflödesdiagram är enkelt men kraftfullt. 

Kom igång med en mall och använd sedan våra former för att anpassa dina processer, datalager, dataflöden och externa enheter. Med Lucidchart skapar du snabbt ett DFD som är enkelt att dela och alltid finns tillgängligt som snabbreferens online eller i din dokumentation. Registrera dig idag!